Efter nedläggningen av fungerande kärnkraftsreaktorer har svenska elpriser blivit mer volatila. Det pressar hushållens ekonomi och försämrar företagens konkurrenskraft. Situationen förvärras ytterligare av att grannländer också valt att avveckla kärnkraften och att vi har krig i vårt närområde.
För att säkra bra villkor för jobb och löner i Sverige, samt möjliggöra fortsatt omställning behövs ny kärnkraft. I torsdags presenterade den moderatledda regeringen förslag på hur nya reaktorer ska finansieras på ett ansvarsfullt sätt. Hushåll och företag ska möta lägre och mer stabila elpriser, samtidigt som vi värnar skattebetalarnas pengar och de offentliga finanserna.
Alla energislag har för- och nackdelar. Många europeiska länder förlitar sig på kol- och gaskraft för sin planerbara energiproduktion. Nackdelen är de höga koldioxidutsläppen och beroendet av till exempel Ryssland. Sverige har en styrka med koldioxidfri elproduktion från vatten-, vind- och kärnkraft. Vattenkraften är central för Sverige, men innebär stora ingrepp i naturen. Även om den kan effektiviseras, så kan den inte expanderas i stor skala utan att betydande naturvärden hotas. Vindkraftverk producerar billig el när det blåser, men har relativt kort livslängd och en ojämn produktion.
Kärnkraftens främsta fördel är att den är planerbar och gör elsystemet pålitligt och stabilt. Nackdelen är att den kräver stora investeringar och att avfallet behöver hanteras.
I nuläget är Sverige i behov av att säkra ny baskraft för att hantera effektproblemen. För att kunna utveckla hela elsystemet på ett balanserat sätt utifrån de rådande behoven är därför en risk- och finansieringsmodell för ny kärnkraft en motiverad åtgärd.
Syftet med modellen är att möjliggöra ny kärnkraft, men också att den totala kostnaden ska bli så låg som möjligt. Det vi föreslår bygger på tre delar:
- Tillgång till statens låga ränta.
En kärnkraftsutbyggnad som motsvarar fyra storskaliga reaktorer innebär flera hundra miljarder kronor i investeringar. Det är svårt för enskilda företag att kunna låna så mycket pengar på marknaden. Om det skulle vara möjligt skulle det innebära höga räntekostnader som i sin tur driver upp produktionskostnaden för elen. Sveriges starka offentliga finanser med bland annat låg statsskuld gör att staten kan låna billigt. Genom att låta det bolag som bygger få låna till dessa förmånligare villkor underlättas konstruktionsfasen. När kärnkraftverket är färdigbyggt och börjar generera pengar kommer bolagen betala av lånen till staten. - Betalt för vad man levererar.
Den långa livslängden för ett kärnkraftverk gör det svårt för investerare att prognostisera elpriset över den tidshorisont som krävs. Därtill får kärnkraften inte betalt för de systemtjänster den levererar. En garanterad ersättning för kärnkraftselen till producenten löser båda dessa problem och kan ses som en slags försäkring mot ett dysfunktionellt elsystem. Samtidigt sätts elpriset för hushåll och företag fortsatt på marknaden. Skulle det visa sig att elpriset blir lägre än förväntat gynnar det i sig hushållen och företagen brett, men man kan också få betala några femtiolappar i månaden för försäkringen. Den här sortens prissäkring förekommer i flera andra europeiska länder. - Säkra skattebetalarnas pengar och elsystemets funktionalitet.
Modellen omfattar även en mekanism för att dela på både risker och vinster mellan staten och den som investerar. En mekanism för att dela risken bidrar till att sänka ägarnas avkastningskrav och därmed kostnaden för att producera kärnkraftsel. Därtill innebär kärnkraftsinvesteringar risker som ligger bortom företagets kontroll och hämmar investeringsviljan. Det är därför nödvändigt att staten är med. Riskdelningen ska också bidra till att säkerställa att projektet slutförs även om det skulle bli dyrare än förväntat. Det är också motiverat att staten och skattebetalarna får ta del av framtida vinster om projektet visar sig vara mer lönsamt än väntat mot bakgrund av att staten är med och delar risk.
Kostnaden att bygga reaktorer kommer vara stor och det kommer att ta tid. Men alternativet – att inte göra de nödvändiga investeringarna i vårt elsystem – riskerar att hota såväl jobb och välstånd, som säkerhet och omställning.
Lagförslaget lägger fast ett ramverk för hur finansieringen av de första reaktorerna kan gå till. Med utgångspunkt i ramverket kan de bolag som är intresserade av att bygga nya kärnkraftverk ansöka om stöd. Exakt hur olika parametrar ska kalibreras blir en förhandlingsfråga mellan svenska staten och projektbolaget som behöver genomgå prövning av EU-kommissionen.
Det är viktigt att bygga ut även den förnybara elproduktionen, och det gör vi också. Men i ett välfungerande elsystem behöver väderberoende elproduktion balanseras med planerbar produktion. Det påstås i debatten att det skulle finnas alternativ, men kritikerna förmår inte att konkretisera vad dessa består i. Vilken beprövad, fossilfri baskraft som kan producera stora mängder el utgör ett alternativ till kärnkraft? Vi är många som hyser hopp om framtidens tekniker, exempelvis vad gäller batterilagring, och regeringen stöttar olika projekt genom forskningssatsningar. Men det går inte att renovera elsystemets basplatta här och nu med teknik som ännu endast är i sin linda.
Det är välkommet att allt fler partier numera ser värdet av att slå vakt om kärnkraften. Men den som menar att ny kärnkraft bör byggas är också svaret skyldigt kring hur den ska finansieras. Den moderatledda regeringen presenterar nu en sådan lösning.
– Sverige lämnar nu en tid av kärnkraftsavveckling bakom sig, för att i stället genomföra en historisk upprustning av vårt elsystem med ny fossilfri baskraft. En finansieringsmodell för nya reaktorer är ett avgörande steg för att trygga fossilfri el och göra Sverige till ett bättre land. Med rätt beslut nu blir framtiden grönare, jobben fler och Sverige säkrare, skriver Niklas Wykman, finansmarknadsminister