Ätstörningar är komplexa och allvarliga tillstånd som påverkar både kropp och själ. Trots att de är vanliga, är det många som inte får den vård de behöver. Socialstyrelsen räknar med att omkring 200 000 människor lider av ätstörningar i Sverige i dag, men att det också finns ett stort mörkertal. För att bryta stigmat och öka tillgången till behandling, är det avgörande att vi ökar medvetenheten och förbättrar vårdsystemet.
Behoven är stora och det behövs ytterligare satsningar. Därför satsar vi i vårändringsbudgeten totalt 550 miljoner kronor på psykiatrin, varav 50 miljoner på att avlasta och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.
Den moderatledda regeringen föreslår att den pågående satsningen för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin förstärks genom att bland annat främja övergång till andra vårdformer med mer tillgänglig kapacitet. I dag finns mer kapacitet inom exempelvis de enheter för nationell högspecialiserad vård för ätstörningar (NHV) som finns i fem regioner – varav tre har fokus på barn och unga. Samtidigt signalerar regionerna att de som söker vård för ätstörningar är både fler och sjukare än tidigare.
– Vi vill se en sömlös övergång mellan BUP och vuxenpsykiatri för att inte människor ska tappas bort och falla mellan stolarna, skriver Elisabeth Svantesson, finansminister.
Satsningen i vårändringsbudgeten möjliggör för regionerna att öka remitteringen till högspecialiserad vård med ätstörningsproblematik, i syfte att minska trycket och korta köerna till på BUP. På så sätt kan barn- och ungdomspsykiatrin i landets regioner avlastas och den högspecialiserade vården komma till användning. Den främsta nyttan med detta är givetvis att barn och unga får bästa tänkbara vården snabbare samtidigt som det leder till en mer effektiv användning av hela vårdkedjans resurser.
Genom att erbjuda rätt vård och stöd kan vi inte bara förbättra livskvaliteten för dem som drabbas av ätstörningar. Vi kan rädda liv.