Svenskt Näringsliv presenterade den 24 september resultatet av den årliga enkäten till landets företagare om företagsklimatet i den egna kommunen. Med stöd av svaren från drygt 32 000 företagare har fastställts en rangordning för varje kommun, från 1 (bäst företagsklimat) till 290 (sämst).
För Norrbottens vidkommande är det särskilt intressant att notera moderatstyrda Älvsbyns kommuns rekordsnabba resa mot toppen. På två år har kommunen klättrat uppåt med hela 168 placeringar. Kommunen ligger i årets ranking på 35:e plats – den högsta placeringen någonsin i Norrbotten. Även i Haparanda där Moderaterna sitter med i styret så klättrar man på rankingen.
På Älvsby kommuns hemsida beskrivs hur ett målmedvetet och långsiktigt arbete bedrivits där politiker, tjänstemän och näringsliv har arbetat tillsammans bland annat i form av öppen dialog och en starkare framtidstro.
Kommunstyrelsens ordförande Johan Dahlqvist (M) konstaterar att det i kommunen finns ”många idéer, initiativ och drivkrafter. Vår uppgift är att fortsätta möjliggöra dessa tillsammans med företagen. Vi har ett ungt näringsliv med stor framtidstro, och det ska vi fortsätta att bygga vidare på.”
Resultatet är ingen slump utan tvärtom en följd av den moderatledda alliansens målmedvetna satsning. Älvsbyns kommun illustrerar tydligt att det gäller att gå från ord till handling, något som dock rödgröna kommuner har svårt för. De nedslående resultaten för (S)-styrda Luleå (plats 278) respektive dito Piteå (275) talar sitt tydliga språk. Men allra värst är utfallet för Kalix som på ett år rasat från plats 247 till 289 – och därmed har landets näst sämsta näringslivsklimat.
Kopplingen mellan företagsklimat, kommunal ekonomi och välfärden är konkret och avgörande. När företag inte kan växa, etablera sig eller investera i en kommun, drabbas skattebasen. Det leder i sin tur till knappare utrymme för att upprätthålla skolor, äldreomsorg, underhåll av gator och kommunala fastigheter.
I Luleås fall argumenterar Moderaterna att den negativa spiralen redan syns i form av nedläggningar i barnomsorg, ansträngd socialtjänst och undermålig infrastruktur:
– När det går dåligt för företagen så går det dåligt för samhället. Luleå kommuns styrande majoritet talar gång på gång om insatser för företagare, men i praktiken så lyckas man inte åstadkomma någonting, man sjunker i rankingen och bränner förtroendet. Det är ett djupt misslyckande för Luleå att hamna på en sådan bottenplacering. Det är inte bara ett nederlag för företagen, utan också för kommunens styrning och vision för framtiden, säger oppositionsrådet i Luleå, Matti Björk, Moderaterna.
Linda Frohm (M) konstaterar i NSD (25/9) att situationen i Kalix är mycket allvarlig och understryker vikten av att den socialdemokratiska kommunledningen nu måste agera på riktigt. ”Det handlar om konkurrens från kommunens verksamheter, brister i service och bemötande, upphandling, politikens attityd till företagande”.
Vid kommunfullmäktige den 22 september interpellerade för övrigt Frohm Fritids- och kulturnämndens ordförande Sven Nordlund (MP) om företagsklimatet i Kalix. I interpellationen och den följande debatten pekade hon på att kommunen driver kommunal gymverksamhet i konkurrens med privata företag. Något löfte från majoriteten om att förbättra företagsklimatet genom att överlåta på befintliga aktörer att svara för verksamheten gavs dock inte. Enda trösten i sammanhanget torde vara att det knappast kan bli sämre.
Det verkar som att det endast är nya majoriteter i kommunerna som kan vända på utvecklingen.