Etablering av vindkraft är som bekant en högst kontroversiell fråga. Motståndet mot vindkraften är utbrett och det är mycket vanligt att kommunerna utnyttjar sin vetorätt och säger nej. Statistik från branschorganisationen Svensk Vindenergi är talande.
- Under 2024 stoppades 63 procent av de landbaserade vindkraftsprojekten
- Hittills under 2025 har 26 av 29 projekt stoppats på grund av kommunala veton, det vill säga 90 procent
Haparanda är en kommun där det finns flera utbyggnadsplaner. Ett av de större projekten kallas Hirvivaara, beläget cirka 16 kilometer nordväst om Haparanda. Totalt handlar om upp till 34 vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 250 meter.
Moderaterna i Haparanda ger på sin Facebooksida det entydiga beskedet att partiet av flera skäl säger nej till vindkraft. Inte minst hänvisas till vindkraftens negativa påverkan, särskilt i kommunens skogslandskap med öppna havs- eller isvidder. Partiet konstaterar också att vindkraften inte går ihop med det kommunen framhåller för inflyttare och besökares som orörd natur och unik skärgård.
Några av argumenten i övrigt som Moderaternas fullmäktigegrupp i Haparanda framför.
- Vindkraften sänker värdet på omkringliggande fastigheter. Det är en allvarlig inskränkning i äganderätten och djupt orättvist för de medborgare som påverkas
- Medborgare i kommuner med installerad vindkraft är mera negativa till vindkraft i allmänhet, erfarenheten visar att medborgarnas livskvalitet påverkas negativt
- Man vet ännu inte hur stor påverkan vindkraften till havs har på fiskens vandringsvägar. Bottenvikens fiskbestånd har tillräckligt med utmaningar redan nu
- När kraftverken tjänat ut finns frågetecken om rotorbladen återvinns. De på land djupt liggande, ofta grundvattenstörande, fundamenten av tusentals ton betong täcks över och lämnas kvar
Avslutningsvis konstateras att även vindkraftens lönsamhetsproblem gör att det inte är säkert att det behövs kommunala veton för att bromsa vindkraftsplanerna.