”Goda kunskaper i svenska språket hos personalen i äldreomsorgen är en grundförutsättning för en trygg och säker äldreomsorg.” Det skriver regeringen i ett pressmeddelande (13/11) under rubriken ”Ett språkkrav inom äldreomsorgen införs”.
I en lagrådsremiss föreslås att personal inom äldreomsorgen ska ha relevant kunskapsnivå i svenska språket. Kravet riktar sig mot alla som driver äldrevård, såväl kommuner som privata omsorgsföretag. Med relevant kunskapsnivå avses en gemensam europeisk referensram för språk (”Gers B2”) som tagits fram av Europarådet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) betonar vikten av lagförslaget.
”Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda. Ett språkkrav i äldreomsorgen är därför mycket efterlängtat. Det inför vi för att stärka kvaliteten och patientsäkerheten, öka tryggheten och stärka äldres delaktighet. Steg för steg höjer vi kraven för att jobba i äldreomsorgen”
Även Socialminister Jakob Forssmed (KD) understryker vikten av att de som får insatser inom äldreomsorgen kan göra sig förstådda, och har en rimlig chans att förstå den personal de möter. I grunden handlar det om trygghet och värdighet. ”Men tyvärr ser vi stora brister, med stora risker till följd. Därför går vi nu vidare med förslaget om ett språkkrav i äldreomsorgen.”
För kommunernas arbete med språkkravet har regeringen i budgetpropositionen för 2026 föreslagit att det generella statsbidraget ökar med 90 miljoner kronor för 2026, 165 miljoner kronor för 2027 och med 150 miljoner kronor för 2028 och framåt. Till detta ska läggas att anslaget för Äldreomsorgslyftet ökar till 1,8 miljarder kronor per år under 2026 och 2027, vilket även kan användas för språkutvecklande insatser på arbetsplatserna.
Moderaterna i Norrbottens ordförande Linda Frohm välkomnar inte oväntat förslaget.
”Problemet med bristande språkkunskaper inom äldreomsorgen har uppmärksammats under lång tid. Tyvärr har det framför allt inom rödgröna partier funnits ett visst motstånd mot att klargöra att våra äldre har rätt att både förstå och bli förstådda på ett godtagbart sätt. Därför är det välkommet att den moderatledda regeringen ny tydligt sätter ned foten i frågan”
Avslutningsvis kan nämnas att den Moderata arbetsstämman i oktober i år ställde sig bakom förslaget att språkkrav ska ställas inom hela hälso- och sjukvården. Detta var en av sex punkter som stämman antog och som tidigare presenterats av Nyheter i Norrbotten (17/11).