Antalet asylsökande till Sverige minskade med 30 procent under 2025. Samtidigt har återvändandet ökat med 60 procent sedan 2022. Det visar nya sammanställningar efter den omfattande omläggning av migrationspolitiken som genomförts de senaste åren.
Bakgrunden är ett skifte i inriktning efter regeringsskiftet hösten 2022. Den nya politiken har haft fokus på stramare regelverk, snabbare processer och ett tydligare ansvar för återvändande efter avslag. Enligt regeringen har målet varit att återupprätta förtroendet för migrationssystemet och minska framväxten av skuggsamhällen. När beslut inte verkställs och människor blir kvar illegalt under lång tid urholkas tilliten till systemet. För de som arbetar, betalar skatt och följer reglerna måste samhället upplevas som rättvist, är regeringens återkommande budskap.
Under åren 2016–2022 tog Sverige emot i genomsnitt drygt 20 000 asylsökande per år. Totalt uppgick antalet till omkring 320 000 under Socialdemokraternas tid vid makten. Den moderatledda regeringen har i stället betonat att migrationspolitiken måste anpassas efter landets faktiska integrationsförmåga.
Nu syns effekterna tydligare i statistiken. Sedan 2022 har antalet asylsökande minskat med omkring 60 procent. Samtidigt har både återvändandet och antalet brottsutvisningar ökat. Enligt Migrationsverket innebär utvecklingen kortare handläggningstider och ett mer effektivt återvändandearbete.
Bakom siffrorna ligger en rad reformer. Återetableringsstödet har förändrats för att öka incitamenten till frivillig avresa. Utvecklingsbistånd har villkorats med krav på samarbete kring återvändande. Samarbetet mellan Polismyndigheten, Kriminalvården och Migrationsverket har förstärkts, samtidigt som fler förvarsplatser byggts.
Även regelverken har skärpts. Preskriptionstiden har förlängts, spårbytet avskaffats och undantag från försörjningskrav tagits bort. Kraven för medborgarskap har blivit strängare, liksom reglerna för att motverka hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och barns bortförsel ur landet. Samtidigt har handläggningen för högkvalificerad arbetskraft och utlandssvenskar som vill flytta hem kortats.
Regeringen aviserar att fler förändringar är på väg under våren 2026. Propositioner om ytterligare åtgärder för ökat återvändande, skärpta medborgarskapskrav och utvisning på grund av brott och bristande vandel väntas under mars och april. En ny mottagandelag som avskaffar EBO-systemet ska träda i kraft, och EU:s migrations- och asylpakt införs på miniminivå i svensk rätt.
Enligt regeringen handlar omläggningen om att skapa ett system där samhällskontraktet gäller fullt ut och att den som får stanna ska ta ansvar för språk, arbete och integration, och den som får avslag ska också lämna landet. Sveriges generositet gentemot människor som flyr från krig och förföljelse måste kombineras med ordning och reda. Det är först då systemet blir långsiktigt hållbart.
Utvecklingen beskrivs som ett tydligt trendbrott jämfört med tidigare år och som ett första kvitto på att den nya migrationspolitiken ger mätbara resultat.