Den som flyttar till Sverige ska inte längre automatiskt få tillgång till hela välfärden. Det är budskapet när regeringen nu presenterar en av de största förändringarna av socialförsäkringssystemet på decennier.
Minst fem års bosättning ska i normalfallet krävas innan nyanlända kan ta del av bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning. Reformen är tydligt kopplad till regeringens ambition att stärka arbetslinjen, och samtidigt minska drivkrafterna att söka sig till Sverige för ekonomiska förmåner.
– Det är inte självklart att den som invandrar till Sverige från första dagen ska ha tillgång till alla delar av vårt socialförsäkringssystem, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Arbete ska gå före bidrag
Reformen innebär att personer som invandrar efter den 1 januari 2027 måste kvalificera sig till flera centrala delar av välfärden. Bland de ersättningar som omfattas finns barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning samt garantiersättningar inom sjuk- och aktivitetsersättning.
Men dörren stängs inte helt. Den som arbetar ska kunna kvalificera sig betydligt snabbare.
Ett snabbspår införs där arbete i sex månader i följd med en lön på drygt 40 000 kronor i månaden räcker för att få tillgång till systemen. Alternativt krävs arbete under tolv av de senaste 24 månaderna med en lön på cirka 21 000 kronor i månaden.
Regeringen har dessutom valt att sänka lönekravet jämfört med utredningens förslag. Det är för att bättre matcha lönenivåerna på arbetsmarknaden. Bosättningstid i andra EU-länder kommer också att räknas in enligt EU-rätten.
En tydlig signal
Bakom reformen finns också ett politiskt syfte, att påverka vilka som söker sig till Sverige.
Regeringen skickar en signal till de som väljer att söka asyl för att kunna ta del av de här förmånerna för att slippa försörja sig själva att välja ett annat land.
Regeringen hoppas att förändringen ska bidra till färre asylsökande, särskilt bland större familjer där barnbidrag och flerbarnstillägg tidigare kunnat spela stor ekonomisk roll.
Totalt beräknas omkring 42 000 vuxna omfattas av kvalificeringskraven fem år efter att reformen införts.
Alla förslag går inte vidare
Samtidigt väljer regeringen att inte gå vidare med flera av de mest långtgående förslagen från utredningen.
Ekonomiskt bistånd, det som ofta kallas socialbidrag, kommer inte omfattas av kvalificeringskraven. Inte heller assistansersättningen förändras. Det innebär att kommunernas yttersta ansvar för försörjningsstöd fortsatt ligger fast.
Miljöpartiet är starkt kritiskt och menar att reformen riskerar att slå mot barnfamiljer.
– Regeringen riskerar tryggheten och välmåendet för tiotusentals barn, säger Malte Tängmark Roos (MP).
Från regeringens sida betonar man istället att långsiktig integration bygger på arbete och egen försörjning.
Får särskild betydelse i Norrbotten
Samtidigt som industriexpansionen kräver tusentals nya arbetstagare brottas många kommuner med integrationskostnader och kompetensförsörjning. Frågan om hur Sverige ska attrahera arbetskraft, utan att skapa långvarigt bidragsberoende, är därför högaktuell även i Norrbotten. För regeringen handlar reformen ytterst om legitimitet. Att den som arbetar ska komma först. Om riksdagen säger ja väntas de nya reglerna börja gälla från den 1 januari 2027.