Elräkningen har för många hushåll gått från en förutsägbar vardagskostnad till en källa till oro och osäkerhet. Det skriver en grupp ledande moderater i Norrbotten i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren, där de efterlyser en ny och mer stabil modell för hushållens elpriser. Bland undertecknarna till debattartikeln finns bland annat Matti Björk (M), oppositionsråd i Luleå, och Linda Frohm (M), regionråd i opposition.
I debattartikeln, med rubriken ”Sverige behöver trygg hushållsel – vi visar vägen”, lyfter debattörerna fram hur dagens elmarknad i praktiken gör svenska hushåll sårbara för prisnivåer som sätts långt utanför landets gränser.
De pekar på att den europeiska elmarknaden innebär att elpriset timme för timme bestäms av den dyraste produktionskällan. Konsekvensen blir enligt artikelförfattarna att svenska hushåll ibland får betala mycket höga elpriser, trots att svensk elproduktion i grunden ofta är billigare.
Särskilt hårt riskerar detta att slå mot barnfamiljer, unga vuxna, ensamstående och hushåll med små ekonomiska marginaler.
Vill se ny modell för hushållen
Debattörerna understryker att de inte vänder sig mot det europeiska energisamarbetet i sig. Tvärtom konstaterar de att den gemensamma marknaden har flera fördelar, bland annat i form av handel mellan länder, effektivare resursutnyttjande och ökad leveranssäkerhet.
Men de menar samtidigt att dagens system i många lägen får konsekvenser som slår orättvist mot vanliga elkonsumenter.
Därför föreslår de att Sverige snabbt ska utreda hur elmarknaden kan utvecklas så att hushållen får mer stabila och förutsägbara elpriser, samtidigt som industrins konkurrenskraft och investeringar i ny elproduktion värnas.
Kärnan i förslaget är att tydligare skilja mellan hushållens och industrins elmarknader.
Industrin bör enligt debattörerna även fortsättningsvis verka inom en marknadsbaserad modell som driver investeringar och effektiv elanvändning. För hushållen vill de däremot se en modell där elpriset i större utsträckning kopplas till produktionskostnaden för den el som produceras i Sverige, tillsammans med en rimlig avkastning för producenterna.
Enligt resonemanget skulle det kunna ske genom långsiktiga avtal eller upphandlade volymer, där en del av den lågkostnadsproducerade elen reserveras för hushållen.
Norrbotten i centrum för energifrågan
Frågan lyfts i artikeln också som särskilt viktig för norra Sverige.
I Norrbotten pågår några av de största industriinvesteringarna i modern tid, samtidigt som elektrifieringen driver upp efterfrågan på el. Det gör, enligt debattörerna, behovet av ett stabilt, långsiktigt och förutsägbart energisystem ännu mer akut.
De efterlyser också en tydligare diskussion om leveranssäkerhet och menar att hushållens grundläggande behov bör prioriteras tydligare vid effektbrist.
Budskapet från de moderata företrädarna är att energipolitiken måste bygga på realism och fungera både i teorin och i praktiken.
Målet, skriver de, är ett system som både ger trygg hushållsel och säkrar en fortsatt stark industri.
Elfråga som går rakt in i vardagen
Debattartikeln sätter fingret på en fråga som blivit alltmer central i svensk politik. För många hushåll handlar energidebatten inte längre främst om övergripande systemlösningar eller internationella marknadsmodeller, utan om något betydligt mer konkret, att kunna betala sina räkningar, planera sin vardag och slippa känna oro inför nästa elräkning.
När industrins behov, elektrifieringen och hushållens ekonomi nu möts i samma politiska fråga blir energipolitiken också en fråga om rättvisa, trygghet och framtidstro.
Debattörernas besked är tydligt: Sverige behöver en elmarknad som inte bara fungerar för produktion och investeringar, utan också för vanliga människor.