Den 12 juni 2026 överlämnade Försvarsberedningen en delrapport vars titel – ”Skärpt läge” – kortfattat men koncist sammanfattar den aktuella säkerhetspolitiska situationen. Försvarsberedningen utgör ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Strävan är att nå en så bred enighet som möjligt om hur Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska utformas.
Försvarsberedningen ett organ inom Försvarsdepartementet
Formellt sett rör det sig om en beredning inom Försvarsdepartementet bestående av representanter för samtliga riksdagspartier. Dess uppgift är att, efter närmare anvisningar från regeringen (försvarsministern), följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden och inför regeringens förslag till riksdagen redovisa beredningens syn på viktigare försvars- och säkerhetspolitiska frågor.
Rapporten ”Skärpt ”läge” innehåller en uppdatering av det säkerhetspolitiska läget och beskriver viktigare förändringar i den säkerhetspolitiska utvecklingen för Sverige. Försvarsberedningens viktigaste slutsatser i sammanfattning redovisas nedan.
Hotet från Ryssland är allvarligt och långsiktigt – förtroendet för artikel 5 i Nato-föredraget måste upprätthållas
Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt allvarligt med risk för snabb försämring. Ryssland är det dimensionerande hotet. Hotet är långsiktigt. Allvaret i situationen förstärker vikten av att skyndsamt fortsätta upprustningen av det svenska totalförsvaret.
Ryska militära framstötar, till exempel för att testa Natos sammanhållning och trovärdigheten i Natoföredragets artikel 5, skulle kunna ske i relativ närtid om man i Kreml bedömer att de politiska förhållandena är gynnsamma. Att Nato upprätthåller förtroende för artikel 5 är därför centralt.
USA är för närvarande avgörande för svensk säkerhet. Samtidigt har relationen försämrats. Europa behöver därför stärka både sin försvarsförmåga och geopolitiska roll. Sverige bör aktivt påverka utformningen av det allt djupare säkerhets- och försvarssamarbetet i EU och dess globala roll. Vidare är stödet till Ukraina centralt. Det måste finnas beredskap att avsätta avsevärda resurser för detta ändamål över lång tid.
Natomedlemskapet har gjort Sverige säkrare
Moderaterna står bakom Försvarsberedningens delrapport Skärpt läge som helhet. Här är några av de viktigaste grunderna i den försvarspolitik Moderaterna står för,
- Sverige ska ha ett starkt totalförsvar där det militära försvaret och civila försvaret stärks parallellt. Rysslands förmåga att göra oss skada ska motverkas.
- Sverige är säkrare som medlem i Nato. Den moderatledda regeringen förde Sverige in i Nato den 7 mars 2024. Sverige ska stärka sina samarbeten med våra grannländer inom Nato och utgöra en hörnsten i försvaret av norra Europa.
- Sverige ska ha ett ambitiöst mål där att uppnå Natos mål för försvarsutgifter redan år 2030.
- Under den innevarande mandatperioden har regeringen höjt försvarsanslaget med 100 miljarder kronor per år. Från 75 miljarder per år 2022 till 175 miljarder per år 2026.
Stödet till Ukraina är den moderatledda regeringens främsta utrikespolitiska prioritering
- Sveriges militära stöd till Ukraina ska vara starkt och långsiktigt. Stödet till Ukraina är den moderatledda regeringens främsta utrikespolitiska prioritering.
- Försvarsindustrin behöver bidra till utökad produktionskapacitet, snabbare leveranstakter och moderniserade produktionsmetoder som pressar priserna. Det behövs för att rusta upp försvaret snabbt.
- Fortsatt fokus på försvarets personal. I den senaste budgeten tog regeringen beslut om att höja dagersättningen för värnpliktiga och civilpliktiga från 146 kronor till 200 kronor.
- Moderaterna står bakom Natos konventionella och nukleära avskräckning. Det är däremot inte aktuellt med kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Om det blir krig är vi beredda att vidta de åtgärder som behövs för att säkra försvaret av Sverige och våra allierade.