Varje år betalas mellan 15 och 20 miljarder kronor ut i felaktiga utbetalningar från de statliga välfärdssystemen. En del av dessa medel riskerar att finansiera organiserad brottslighet. För den moderatledda regeringen är det en prioriterad fråga att strypa den kriminella ekonomin, knäcka gängen, och stoppa bidragsbrottsligheten. Den sittande utredningen ”En effektivare ordning för att bekämpa bidragsbrott” har därför fått regeringens tilläggsuppdrag att utreda möjligheten att inrätta en generell bidragsspärr.
”För att krossa den organiserade brottsligheten och strypa den kriminella ekonomin behöver vi stoppa den alldeles för omfattande bidragsbrottsligheten i Sverige. Kriminella ska inte kunna tillskansa sig våra gemensamma skattepengar, utan det är pengar som ska gå till de som faktiskt är i behov av dem. Vi är på rätt väg, men vi är inte framme. Därför tar vi nu ytterligare steg för att stoppa bidragsbrottsligheten”, sade den moderata äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje vid en pressträff den 15 april.
Utredningen ska analysera om en generell bidragsspärr bör införas avseende stöd från välfärdssystemen för den som har gjort sig skyldig till allvarliga former av bidragsbrott. Utredaren ska också analysera om en bidragsspärr ska kunna aktualiseras vid annan allvarlig brottslighet.
Vidare ska även följande frågor utredas.
- Analysera hur beslutande välfärdsmyndigheters och arbetslöshetskassornas kompetens och resurser kan tas tillvara vid utredning av bidragsbrott.
- Bedöma behovet av ökad tillgång till uppgifter om brott för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Detta för att bättre upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar.
- Kartlägga hur verifierade uppgifter i olika register bättre kan användas för att minska fel.
- Analysera möjligheterna att identifiera en bidragsskyldig förälders förvärvsförmåga och ansvar vid återkrav i ärenden om underhållsstöd.
- Se över regelverket för återkrav, i syfte att göra bestämmelserna obligatoriska och möjliga att överklaga i två domstolsinstanser när det gäller beslut som fattas av Migrationsverket, CSN, och kommuner.
- Analysera behovet av administrativa sanktioner avseende ersättningar som betalas ut av dessa myndigheter.
Resultatet av uppdraget ska redovisas dels i juni 2027, samt dels i april 2028.