Regeringen satsar på stärkt kompetensförsörjning och fler i jobb

Publicerad: 

Arbetsmarknaden står inför betydande kompetensutmaningar, samtidigt som många unga behöver ta sitt första steg in i arbetslivet. Tyvärr saknar många arbetssökande den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. I januari 2026 saknade exempelvis 30 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen gymnasieutbildning. Detta motsvarar cirka 110 000 personer. Nu vidtar regeringen fyra olika åtgärder i vårändringsbudgeten för 2026 för att komma till rätta med situationen.

  1. Bättre matchning på arbetsmarknaden.
  2. Jobbsprånget förstärks.
  3. Bidrag till kommuner med hög arbetslöshet för att skapa sommarjobb och tidsbegränsade jobb för ungdomar.
  4. Analys av hur AI påverkar arbetsmarknaden för högskoleutbildade.

 

För att stärka matchningen på arbetsmarknaden tillförs Arbetsförmedlingen ytterligare 25 miljoner kronor. Resursförstärkningen ska användas för att tidigt kartlägga arbetssökandes behov av yrkesutbildning eller grundläggande utbildning samt aktivt anvisa dem till rätt insats. På så sätt stärks både arbetsgivarnas möjligheter att hitta rätt kompetens och ungas möjligheter att etablera sig i arbetslivet.

Det så kallade Jobbsprånget förstärks och tillförs 5,5 miljoner kronor. Jobbsprånget är ett nationellt praktikprogram som erbjuder utrikesfödda akademiker en väg in på den svenska arbetsmarknaden genom fyra månaders praktik.

Arbetsförmedlingen får 250 miljoner kronor för att stödja kommuner med hög arbetslöshet. Bidraget till kommunerna ska användas för att under 2026 skapa sommarjobb och tidsbegränsade jobb för ungdomar. Målgruppen är de som avslutat årskurs åtta eller nio, gymnasieelever samt unga som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Jobben kan pågå i upp till fyra månader och beräknas sysselsätta omkring 15 000 ungdomar.

Högskoleutbildade har över lag god etablering på arbetsmarknaden men under det senaste året har arbetslösheten bland högskoleutbildade dock ökat. Flera rapporter indikerar att utvecklingen av AI kan göra det svårare för högskoleutbildade att få ett arbete efter studierna, även om orsakssambanden är osäkra.

För att få en tydligare bild av hur AI påverkar arbetsmarknaden för högskoleutbildade får SCB 2 miljoner kronor för att analysera och undersöka detta förhållande. Uppdraget kan ge ett viktigt underlag för en utredning som bland annat ska se över hur man kan förbättra styrningen mot en utbildning av hög kvalitet som möter arbetsmarknadens behov.

Förslagen utgår från Moderaternas prioritering av en återupprättad arbetslinje med tre centrala utgångspunkter.

  • I dag lönar det sig inte alltid att arbeta jämfört med att leva på bidrag. Många familjer förlorar till och med disponibel inkomst på att gå från bidrag till arbete. Det är varken rätt eller rättvist.
  • Det råder stora utmaningar med kompetensförsörjning samtidigt som det är för många personer som står utanför arbetsmarknaden.
  • Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande fungerar dåligt. I dag har tre av fyra företag svårt att hitta rätt kompetens.

Mest lästa