Sedan regeringen tillträdde i oktober 2022 har justitieminister Gunnar Strömmer (M) lagt fram en rad åtgärder och förslag för att komma till rätta med den organiserade brottsligheten. Omfattande satsningar på rättsväsendet, nya nationella strategier mot organiserad brottslighet samt effektivare verktyg och lagstiftning är exempel på detta. En annan mycket viktig del är att fokus i svensk kriminalpolitik har svängt och numera sätter brottsoffret i fokus, inte förövaren.
Nu tar regeringen ytterligare ett kraftfullt initiativ och skärper kampen mot de kriminella gängen. I en proposition till riksdagen föreslås att straffansvaret för försök, förberedelse och stämpling till brott ska utvidgas. Brottsbekämpande myndigheter får därmed större möjligheter att ingripa mot brottsligheten i ett tidigt skede och förhindra att allvarlig brottslighet fullbordas.
Förslagen är en del av regeringens genomgripande omläggning av kriminalpolitiken, med målet att öka tryggheten och bekämpa den organiserade brottsligheten. Gunnar Strömmer understryker vikten av att de brottsbekämpande myndigheterna får effektiva verktyg för att komma åt den organiserade brottsligheten på ett så tidigt stadium som möjligt.
”Med de här förslagen blir det möjligt att ingripa redan på förberedelsestadiet och på så sätt komma åt de som rekryterar och beställer brottslighet. På så vis skyddar vi fler potentiella brottsoffer och ökar tryggheten i samhället”
Lagförslaget innebär i huvudsak följande.
- Det blir straffbart att utlova belöning för ett brott – även om det inte skett någon betalning. Syftet är att komma åt gängens annonser på sociala medier där de försöker rekrytera barn att utföra grova våldsbrott
- Polisen får möjlighet att agera på digitala plattformar för att förhindra att barn rekryteras till kriminella uppdrag
- Gängledare kommer att kunna straffas tidigare. Fler som planerar, beställer eller organiserar brott kan dömas redan under planeringsstadiet
Lagändringarna föreslås träda i kraft i två steg under 2026; 1 april respektive 1 juni.