Pajala kommun budgeterar ett underskott på tre miljoner kronor för 2026. Befolkningen minskar. Kostnaderna för vård och omsorg ökar. Det ekonomiska läget kräver nya lösningar.
Debatten om var besparingarna ska tas har pågått länge. De nya Socialdemokraterna har föreslagit att centralisera skolor till Pajala centralort. Den mest långtgående varianten som utretts skulle spara omkring fem miljoner kronor per år. Oavsett vad man tycker om skolstrukturen så är det en svår avvägning med konsekvenser för både elever och samhällen runt om i kommunen.
Moderaterna i Pajala vill därför lyfta ett kompletterande förslag som inte handlar om skolstruktur eller nedskärningar överhuvudtaget. Det handlar om att organisera den befintliga omsorgsverksamheten smartare.
Samma personal, samma vård – annan organisationsform
Förslaget innebär att kommunens utförarverksamhet inom vård och omsorg – hemtjänst, särskilt boende och LSS – organiseras i ett helägt kommunalt bolag. Kommunen äger bolaget till hundra procent. Samma undersköterskor och sjuksköterskor utför samma arbete på samma arbetsplatser. Inga jobb försvinner. Ingen verksamhet läggs ned. Det enda som ändras är organisationsformen.
Det är samma modell som Pajala redan använder för Pajalabostäder och Pajala Värmeverk.
Momsen gör hela skillnaden
Anledningen till att förändringen ger ekonomisk effekt handlar om moms. När kommunen bedriver vård och omsorg i egen förvaltning kan den bara söka tillbaka momsen på sina inköp. Men när kommunen köper omsorgstjänsten av sitt eget bolag har den rätt till en särskild momskompensation på sex procent av hela tjänstens värde.
Socialnämnden i Pajala har en total budgetram på 263 miljoner kronor, varav en stor del avser just den utförarverksamhet som skulle kunna bolagiseras. En bolagisering av utförarverksamheten skulle enligt Moderaternas beräkningar kunna ge kommunen mellan sex och åtta miljoner kronor om året i ökade intäkter, efter avdrag för de merkostnader ett bolag medför.
Det är mer än vad den mest långtgående skolcentraliseringen skulle spara – och det sker utan att någon verksamhet behöver förändras.
Prövat och godkänt av Högsta förvaltningsdomstolen
Modellen är inte ny och inte oprövad. Höganäs kommun i Skåne var först med att bolagisera sin vård och omsorg 2017. Bjuvs kommun följde efter. Sollentunas kommunala omsorgsbolag har funnits ännu längre.
I juni 2024 prövade Högsta förvaltningsdomstolen Bjuvs modell och fastslog att den är fullt förenlig med gällande lagstiftning. Bolagets omsorgstjänster utgör social omsorg undantagen från mervärdesskatteplikt. Skatteverket, som överklagade, fick inte gehör.
Bjuvs kommun med sina 16 000 invånare beräknar att bolagiseringen ger tio miljoner kronor per år i ökade intäkter. Höganäs med 28 000 invånare tjänar sjutton miljoner. Pajala har färre invånare men väsentligt högre omsorgskostnader per person, med en äldre befolkning utspridd över ett stort geografiskt område.
Mer handlingsutrymme – oavsett vilka beslut som behöver fattas
Moderaterna i Pajala är tydliga med att bolagiseringen inte är en universallösning på kommunens ekonomiska utmaningar. Det är en bit på vägen. Men det är en viktig bit som ger kommunen ökat handlingsutrymme.
Pajala står inför svåra prioriteringar de kommande åren. Sex till åtta miljoner kronor i årliga intäkter gör inte att alla svåra beslut försvinner, men det gör att kommunen får bättre förutsättningar att hantera dem. Pengarna kan användas till att minska beroendet av dyr inhyrd personal, investera i välfärdsteknik eller stärka den kommunala servicen.
Björn Engström, Moderaternas regionrådskandidat i Norrbotten och förstanamn på Moderaternas lista i Pajala, kommenterar förslaget:
“Det finns smartare sätt att förbättra kommunens ekonomi än att bara skära i verksamhet. Bolagisering av omsorgen är en beprövad modell som andra kommuner redan använder med goda resultat. Det minsta vi kan göra är att utreda frågan ordentligt. Lyckas vi frigöra sex till åtta miljoner om året ger det kommunen ett helt annat läge att hantera de utmaningar vi står inför.”