Under april fattade den moderatledda regeringen beslut om den största reformen av den svenska straffrätten sedan brottsbalken infördes. Förslagen redovisas dels i en lagrådsremiss, dels i en proposition till riksdagen. Det handlar om att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem. Straffen ska på ett bättre sätt återspegla brottslighetens allvar, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. De påföljder som döms ut ska i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa.
Förslagen i punktform.
- Dagens mängdrabatt avskaffas – som utgångspunkt ska varje brott räknas fullt ut.
- Hela straffskalan ska användas – inklusive maximistraffet.
- Flera omständigheter som kan medge strafflindring slopas – t.ex. att gärningsmannen blivit av med jobbet eller hög ålder.
- Dubbla straff för gängkriminella.
- Ett femtiotal straffskalor skärps.
- Upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse.
- Brott som ska medföra häktning utvidgas – gäller för grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck.
”Att skärpa straffen handlar om rättvisa. Vi ökar brottsoffers upprättelse och ser till att farliga brottslingar sitter inne så att alla andra vågar vara ute”, kommenterar den moderate justitieministern Gunnar Strömmer.
Reformen handlar om ett verkligt perspektivskifte: från ett historiskt fokus på gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd mot allvarlig brottslighet.
Dagens system grundar sig i stor utsträckning på reformer från 1960- och 1980-talen. Sedan dess har Sverige förändrats i grunden, men straffrätten har lappats och lagats utan att möta tidens verklighet. Utgångspunkten har varit att fängelse ska dömas ut i sista hand – och när straff väl bestäms har domstolarna konsekvent börjat i straffskalans nedre del. Straff har dessutom kunnat sättas ned, exempelvis med hänvisning till att gärningsmannen förlorat jobbet. För den som drabbats av brott kan det upplevas som ett hån.
Sedan regeringsskiftet 2022 har en stor omläggning av svensk kriminalpolitik genomförts. Om du riskerar att träffas av förlupna kulor på en öppen gata, är du inte trygg och inte fri. Om du känner dig tvingad att stanna inne när det skymmer, är du inte trygg och inte fri. Om du inte vågar fatta beslut om din framtid på grund av hedersförtryck, är du inte trygg och inte fri. Den friheten tar nu regeringen nu tillbaka – ett steg i taget.
För Moderaterna är det ett sedan länge efterlängtat perspektivskifte. Sverige ska vara ett land där den som gör rätt för sig också kan känna sig trygg. Där man vågar gå ut på kvällen, låta barnen leka på gatan, promenera hem ensam utan att hålla koll över axeln. Det är inte för mycket begärt – det är det grundläggande löfte som ett samhälle måste kunna hålla till sina medborgare. Allt för länge har det löftet inte hållits. Nu börjar det bli annorlunda. Gunnar Strömmer igen.
”Vi är på rätt väg – men vi är inte framme. Det Sverige vi bygger är ett där skötsamma människor kan känna sig trygga i sina hem och våga vara ute på gator och torg. Där ansträngning lönar sig, brott straffar sig och samhällskontraktet håller. Det handlar ytterst om rättvisa – och nu ser vi till att det äntligen blir så.”
Regeringen har sådant klipp i stegen att riskdagen får kallas in från sommarledigheten för att kunna fatta beslut om all nya lagförslag. Moderaternas gruppledare i riskdagen Mattias Karlsson, från Luleå kommenterar; ”Det är väldigt inspirerande att få leda en riksdagsgrupp där så mycket viktig, skärpt och ny lagstiftning hamnar på vårt bord. Vi är verkligen en del av det politiska paradigmskifte Sverige går igenom. Väljarna röstade för förändring och vi kämpar varje dag för att nå den utstakade kursen som är vår förändringsresa.”